Så gnäller jag och klagar att jag inte har tid med något, att dagarna bara försvinner.
Och så har jag en hel dag heeeeelt för mig själv, jag är ledig, G har åkt och spelat fotboll i en by en bit bort.
Och jag sitter är på prestige ändå.
Jag är ju tok förvirrad och vet inte vad jag ska göra alldeles själv?
Svenska Emma e iaf här, ska möta henne på fotbolls planen och kolla på hennes kille som spelar boll, för att få sitta i solen och dricka kaffe.
Det är såna här dagar jag saknar vänner.
Min mamma påminde mig om att det är viktigt att ha ett eget liv men det är väldigt svårt här.
Mina vänner försvinner, en efter en och de får som e kvar har jag inga gemensamma intressen med, vi har absolut ingenting att prata om.
Och jag har aldrig varit mycket för att vara med någon bara för att, nej, då e jag hellre själv.
Imorgon ska jag besöka gymmet, fet har jag bestämt!!!
Måste få in rutiner att träna, annars gör jag det inte och känner mig trött och hängig.
Vill även få in rutiner att gå upp på morgonen, jag jobbar ju sent så somnar inte förrän vid 2 varje kväll men det är onödigt att sova till 12-13...
Det mår ingen bra av...
Nu ska vi se vad det blir av denna dag!