Så, jag kom fram ordentligt i tisdags och G kom och hämtade mig.
På onsdagen började jag få ont i magen efter att jag åt och på kvällen låg jag i feber och extremt illamående, kräktes inte förrän på natten.
Och likaså låg jag igår, död med lite feber och G tog mig till Health center där de gav mig dropp och medicin!
Sofie, kan du gissa vem jag kan fått detta virus ifrån???
Som grädden på moset fick jag mens idag och låste in mig själv på vår toalett hemma, det har hänt en gång förut då vi nämligen inte har något handtag på vår badrumsdörr (ja, jag vet).
Men första gången öppnade George med en skruv mejsel, problemet nu var ju att G inte var hemma...
Jag har ingen överdriven cell skräck men tycker inte om att åka hiss, bli kramad för hårt, framför allt inte när jag sover men jag drabbades av total panik.
Dessutom hade jag precis satt på plattan att koka vatten för jag skulle äta för första gången på 3 dagar...
Allt gick igenom huvudet...
Det hade kunnat gå mycket värre men G kom hem efter en halvtimme då han hade kommit hem, sett att dörren till badrummet var stängd genom balkong dörren och åkte och hämtade extra nycklar på baren, han hade även hört mig banka.
Jag försökte hålla mig sysselsatt för att inte få panik för mycket men det gick inte alls...
Detta är mina dagar...
Ikväll jobbar jag igen men har en till tjej här så om jag känner mig för jävlig så tänker jag sätta mig ner och vila.
Jag har energi, bara lite huvudvärk.
Se även satt på mig lös ögonfransar ikväll! Vi får se hur det går, första gången.. Var svårare än jag trodde att få på dom!

Så är jag på samma sätt som förra året. På väg till Parga. För att återförenas med min pojkvän (en annan pojkvän denna gång).
Och jag är lika gnällig, lika ledsen, lika nervös.
Jag har nämligen förlorat en vän i Parga, hon har försvunnit och i och med det så känner jag mig ensam.
Jag inser även att jag måste ändra inställning till vårt förhållande. Mitt förhållande med George alltså.
Distans gjorde mig gott.
Jag har klivit ur det hela lite grann.
Jag måste inse att vi är inte gifta och kommer förmodligen aldrig bli det heller.
Vi kommer inte vara tillsammans förevigt, jag kommer inte bo i Parga förevigt.
Prestige är inte mitt ansvar.
Han är inte mitt ansvar.
Vi är tillsammans och jag ska försöka ha kul så länge jag kan.
Försöka njuta av det hela.
Det är ingen ide att gå runt och oroa sig för framtiden eller om han kommer sluta vara kär i mig en dag för det är inget som går att kontrollera.
Och det gör inget om det händer.
Mitt liv tar inte slut för det?!
Mitt liv tog inte slut när vasilis gjorde slut, även om det kändes som om jag skulle dö så gjorde jag inte det.
Och jag har kommit över George förut, kommer göra det igen om jag måste.
Så jag ska åka tillbaka till Parga och ha roligt.
Och om det inte är roligt...
Då tänker jag åka därifrån.
Jag är för ung för att inte vara lycklig.

Jag är ledsen att säga att männen i mitt liv är otroligt okänsliga, otroligt osmidiga och oförstående.
Och jag är inte perfekt.
Jag kan ibland vara elak mot andra.
Men jag hoppas att jag aldrig fått någon annan att känna så som männen i mitt liv får mig att känna mig.

Jag njuter av att vara hemma. Så otroligt.
En underbar dag med Lotta, min äldsta vän och familjetid. Hemma mys.
Precis vad jag ville.
Det saknas någon dock, någon som är hemma för mig. Någon som är självklar att vara med mig överallt eller bara ett samtal bort.
Men tider förändras.
Jag kan inte vänta mig att alla ska vänta på mig och när jag kommer hem finnas där för mig.
Även om de är saknade. Eller han är saknad.
Min bästa vän.

Imorgon är det julafton.
Med min familj.
Men jag är trött. Just nu känns julafton jätte jobbigt, vill helst ligga här på mon soffa och dricka rödvin.
Men jag vet att det kommer kännas annorlunda imorgon.

Tillsammans är vi farliga.

Men på något sätt hör vi ihop.

Dessa fina presenter kom från Ida !!
En anteckningsbok och en tröja om det inte framgår...
Jag skrev jätte mycket när jag var yngre, jag hade alltid en bok med mig att skriva i!
Sedan tog datorerna över och det blev mer bekvämt att skriva på datorn men inte alls lila betydelsefullt!
Så, jag är överlycklig över min bok och glad att Ida tänkte på att jag kan skriva ner min skit här för jag kan inte prata om allt, eller skriva allt i bloggen.
Så, ni kanske blir lidande och inte får ta del av mina djupa texter längre..
Men bloggen har blivit lite annat än det..
Min rosa bok är till för mig, och det är väldigt skönt att jag kan skriva på svenska i den och bara jag runt omkring mig förstår...!

Visst väl att den där kärleksFULLA George inte skulle hålla. Nervösa G kom fram rätt snart och arga Malin tog försvarsposition.
Och så är vi tillbaka där vi började.
Därifrån vi börjar varje dag.
Ingenstans.

Så, det har inte hänt så mycket därför tänker jag inte skriva så mycket!
Igår blev det inte folk här förrän sent så jag gasade hem runt 5.30 imorse och min dyng fulle pojkvän därefter.
Ni ser, George dricker inte sån ofta, eller fel, han är inte full så ofta..
Sist han var full var i somras då han sumpade sin iPhone, en fantastiskt rolig kväll men han ångrar den.
Han skyllde på att han drack ur sugrör och att man blir mer full då... (??)
Jag vet inte..
Igår va han full iaf men på extremt dåligt humör mot allmänheten men extra kärleksfull mot mig, alla var idioter förutom jag..! Det händer inte ofta så det gillas!
Ikväll börjar vi iaf om på 0 och hoppas på en kväll med glatt folk, snart kommer jul helgen då jag inte e här...
Ärligt talat e Jag lite ledsen över det..
Många kul fester, mycket nytt roligt folk...
Jag är tillbaka till nyårshelgen men den handlar mest om familjen här...
Hoppas vi får lite party då också!!
Jag får ju iaf mysa med min familj på jul och är säker på att jag kommer sakna George och Parga så mycket att jag kommer uppskatta allt dubbelt så mycket när jag kommer tillbaka!
Ett tag iaf! :)

9 barer öppna och 2500 invånare.
-alla barn
-alla familjer
-alla äldre

Det är ju inte logiskt att ni förväntar er att era barer ska ha folk???!!
Det är inte logiskt?!

Jag har vinter känslor igen.
Jag är så arg.
Jämt.
Irriterad.
Så jävla uttråkad.
Så jävla trött.
Så jävla irriterad.

Jag har låtar från lilla sjöjungfrun på huvet. Vet inte varför?
Kanske för att jag ser ett litet barn och önskar att jag var 3 år igen, bara för en dag!
Titta på disney filmer och dricka vin hela dagen... Fast de får man ju inte när man är 3 år. Men man "får" ju inte ligga inne en hel dag och man får inte kolla på Disney filmer när man är 23.. Inte här iaf...!
Får väl ägna hela min lediga dag på söndag åt att bara dricka vin då. Ute.
Utan disney filmer. Som en vuxen.

Ännu en lugn kväll på prestige..
Dagarna är det mycket folk såklart då folk vill sitta i höst solen och vi har bäst möjlighet till det!
Dessutom har vi finast utsikt... Har vi inte?

Upp till Anthousa och tillbaka (en himla ful by)...

Jag hatar att bli väckt.
Har alltid gjort.
Oavsett om det är av en fluga, väckarklocka eller till och med det bästa sättet att bli väckt på, någon som pussar och myser och säger hur mycket han älskar mig.
Jag hatar det. Jag slåss och puttas och tycker att han faktiskt kan älska mig mer på kvällen och lite mindre på morgonen.. Och låta mig sova!
Så nu är jag här på prestige igen, irriterad och vaken. Irriterad för att jag blev väckt vid elva, till mitt försvar så kunde jag inte sova förrän kl 4, har hamnat i den onda cirkeln nu att jag sover för länge på dagen och vaken på natten.
Jag måste ut och motionera.
Jag känner irritation och känner mig uttråkad, för jag inte motionerat på en vecka.
Vet att det är därför.
Så hur lat jag än känner mig så beger jag mig nu.
Hej då.

Jag kan glatt rapportera att mina gummistövlar funkar bra i regn.
Och hav!

Ogillas.
Önska jag kunde gå hen och sova. Samtidigt som jag e på party humör.
Mycket konstig känsla.
Lite full e jag också. Tur det.

Såhär såg Parga ut tidigare ikväll, hur vackert?

Tyvärr så blev jag uppdragen. Mot min vilja. Fan.

Fantastisk kväll.
Fantastisk smärta i fötterna.
Prestige. Parga. Jag älskar det.

Ikväll är det lördag vilket betyder att det är söndag imorgon och då är jag ledig vilket kanske nu inte tycker verkar så spännande... Men jag är jämt på prestige. Jämt! Jag älskar prestige men imorgon ska jag mysa i min säng, ha glee och greys maraton och på kvällen kommer vi förhoppningsvis iväg till ioannina på bio!! Hoppas!
Ska även försöka flirta till mig ett besök på Ikeas mat avdelning och handla lite julmat(pepparkakor).
Längtar till jul sååå mycket men förstår faktiskt inte hur det ska gå att vara utan George i 6dagar.. Vi är vana att vara tillsammans jämt!
Jag undrar hur det kommer kännas...
Ja han går mig på nerverna ofta (okej, oftare än ofta).
Men vi sitter ju praktiskt taget ihop...
Det är bra med distans dock. Kärleken växer ofta då.
Förhoppningsvis.
Antingen så inser man med avstånd att man inte vill leva utan varandra.
Eller så inser man att man lever bättre ensam.
Jag är rätt säker på vilket av de två jag kommer känna.
Och trots att det sitter ett litet monster i mitt huvud som får mig att tvivla på mig och på George så är jag rätt säker på hur George kommer känna också.

Det är omöjligt.
Tiden går så jävla långsamt...
Fyrtiofem minuter känns som 3 timmar.
Måtte det bli party ikväll.
I alla fall lite.
Gud vad jag gillar kaffe idag...

Dog av skratt åt det här idag!!!

Jag vet att det är taskigt att skriva så...
Men en dag regn på hela november?? Nej, lite regn vore mysigt!
Jag använder mina fina rosa gummistövlar i solsken, vore kul att testa hur de fungerar i regn!